Idag är stora prinsessan på dagis som alla andra Torsdagar sina 5 timmar! Men idag var det speciellt på dagis.
Emil i Lönneberga (Astrid Lindgrens bok) fyller nämligen 50år och detta skulle barnen tillsammans med fröknarna fira!
Film, sagor, utklädning för dom som ville, mys och roligheter!
Min stora prinsessa ville vara Ida som är Emils lillasyster (först på turen stod GriseKnoen, gissa om jag blev glad?)

Idag blev det då klänning, flätor, och hon var så glad och positiv till sin klänning och flätor!

Nu ska jag lägga lilla prinsessan för att sova middag så jag kan plocka lite i köket :).

/M

En vän skriker på hjälp.
En vän vill inte ta emot hjälp.
En vän stänger av omvärlden.
En vän går ner och blir deprimerad.
En vän skriker efter hjälp.
En vän väljer att stänga hjälpen ute.
En vän vill ta sitt liv.
En vän säger hejdå.
En vän överlevde.
En vän säger nej till hjälp.
En vän skriker på hjälp.
En vän vänder ryggen totalt.

Min vän är den vän jag pratar om, allting läggs på mina axlar och jag klarar det inte längre.
Vad ska jag göra med vännen?
Ingenting hjälper och vännen går ändå sin egen stig och gör sitt eget race vad jag än gör, hur jag än säger, även om jag ställer upp i ur och skur.

/M

Vart är John Blund?
Har han glömt mig ikväll?
Att somna ikväll verkar helt omöjligt... Ligger här och vrider på mig, har ont i rygg och nacke så huvudvärken värker till 100% och jag har just intagit en Ipren i hopp om att all värk kan läggas åt sidan så jag kan få somna för Gud så trött jag är!!!

Godnatt /M

Idag har det varit en hyfsat stilla dag! Det hände inte så mycket, igår skulle jag vara snäll emot min sambo och gräva lite hål i marken för våra plintar som ska ner i backen i helgen då vi håller på att bygga altan. Men när jag stod där och hade grävt som en galning i en timme sa de pang i ryggen och hejda grävningen... Idag är jag väldigt stel och har fruktansvärt ont krysten och det stramar upp emot nacken så jag får en huvudvärk.Stora prinsessan åkte iväg till dagis vid 10 och efter där åkte jag och lilla prinsessan för att handla och sedan hem igen för lite lek och påhittigheter i en följd av middagssovning på 2 timmar och faktiskt så somnade jag också i en timme vilket var välbehövligt.Hämtade stora prinsessan vid 15 och kring 16 kom min vän Frida och hennes dotter Meja som är 2,5 ,månad yngre än min lilla prinsessa hit på bebismys och kaffe, väldigt trevligt!!!!!Nu har det blivit kväll och lugnet har dragit sig in över huset då båda mina barn sover och hunden har också även lagt sig för sängen.Nu blir det att ringa sambon för att prata igenom dagen sen blir det ett samtal med en gammalt gäng följd av sängen.Ha en fortsatt trevlig kväll. /M

Jag har fått frågor angående hur vi tog oss igenom lilla prinsessan kolik period, ut efter era frågor om detta tänker jag nu sätta mig ner i några omgångar för att skriva ner lite tips och råd om hur vi gick till väga och även hur våran vardag och hur allting börjar från början till slut.

Varsågoda:

Kolik är en term som används för tröstlös gråt hos ett helt friskt barn. Det kan vara mycket svårt att trösta ett barn som har kolik och du kan komma att känna dig mycket hjälplös. Det är svårt att höra sitt barn gråta, men kolik är vanligt hos små spädbarn och det betyder inte att du gör något fel som förälder.
Kolik börjar vanligtvis vid 2-4 veckors ålder och går över vid 3-4 månaders ålder.
Våran lilla prinsessa var precis 2 veckor på dagen när vi här på julaftonskvällen stod helt hjälplösa. Hon bara skrek och skrek och inget kunde vi göra åt saken. Vi vände och vred på allt vi bara kunde, jag försökte trösta henne med bröstet då jag ammade men ingenting hjälpte. Hon ville gärna äta men samtidigt så drog hon in sina små ben mot sin mage som fick mig att tänka magknip...
Våran första tanke var att det hade varit mycket folk och omgivningen hade varit intensiv där på julafton och att det var mycket som släppte i våran lilla bebis när vi kom hem till lugn och ro igen.
Men kvällen där på var det likadant igen, hon bara skrek och skrek och vi började få panik av vad ska vi hitta på... Vi gick här fram och tillbaka och försökte allt men inget hjälpte.
Då det slog mig... Är detta de här som kallas kolik, det som alla är så rädda för att råka ut för?
Jag ringde till BVC och vi svaret:

Alla bebisar gråter och en nyfödd bebis kan gråta cirka två timmar om dagen.
Om ditt barn har kolik, kan du märka följande:
frekvent, intensiv och otröstlig gråt.

han eller hon drar upp benen mot magen och börjer ryggen bakåt under gråt.

han eller hon släpper gaser under gråt

"Kolikbarn" gråter oftast under den senare delen av eftermiddagen och på kvällen. Men svår kolik kan göra att ditt barn gråter även under dagen och natten. Det kan ta längre tid än vanligt att amma din bebis om den har ont och är ledsen.

Ja, det var ju mycket som stämde in på just vår lilla flicka!

Vi fick stå ut, vissa kvällar och nätter var värre än andra.

Sen fick vi ett tråkigt och mycket jobbigt besked, nu när våran lilla prinsessan var hela 1 månad gammal så skulle mannen i huset iväg och börja jobba igen och dessvärre på annan ort vilket blev ett resultat av att jag skulle klara mig själv.
Jag skulle vara ensam från Söndagseftermiddagen till Fredagskvällen, ensam med en snart tre åringen, och en liten flicka på en månad som hade kolik på nätterna.

Detta var otroligt jobbigt för mig och jag tittade ner på mig något fruktansvärt men detta var bara att ta sig igenom.

Med många tårar, väldigt lite sömn och en väldigt stor ensamhet i följd av saknad tog jag mig igenom dag efter dag efter dag, vecka efter vecka efter vecka.

När lilla prinsessan haft kolik i en och en halv månad, hon var alltså nu 2 månader började mitt tålamod att ta slut.

Jag var helt slut i både kropp, hjärta och själ. Att varje kväll och natt höra sitt älskade lilla barn att gråta, att varje kväll och natt känna av att man ingenting kan göra skär i ett moders hjärta och det gör ont rakt in i själen att man är så maktlös mot det lilla livet som man försatt i världen.

Men det var min kärlek till mitt älskade lilla kolikbarn som fick mig att ta mig igenom det, och att på helgen samla krafter ifrån stödet ifrån min sambo gjode att jag orkade en vecka till, och en vecka till.

Men det var just här vid 2 månaders åldern som jag började fundera tanken, varför just mitt barn?

En populär teori är att spädbarn får kolik under några veckor då deras matsmältningssystem mognar. De kan också ha ont i magen pga allergier mot vissa substanser i modersmjölk eller mjölkersättning.
Experter har föreslagit andra möjliga orsaker:

spädbarns nervsystem är fortfarande omoget och instabilt

spädbarnet får smärta av gaser i magen

mamman rökte under graviditeten eller i närheten av barnet

Ja mycket tanken flyger runt i en huvud och jag kan väll fortfarande såhär efteråt fundera kring varför just vi utsattes för detta!

Men vi fick hjälp, vi pratade med BVC, fick hjälp av kolikexperter, fick ge våran lilla dotter medicin i form av droppar varje dag som skulle hjälpa vår lilla flicka på två månader. Men ändå fanns det så mycket mer som jag ville göra för att kunna hjälpa vår älskade lilla dotter som inget kunde sänga, utan det enda hon kunde göra var att skrika för att kunna försöka få hjälp!

Om du kan identifiera vad det är som ger ditt barn besvär, kan du sedan lättare besluta vad du kan göra för att lindra och trösta. Här är några möjliga orsaker till kolik och förslag på åtgärder:
Matsmältningsproblem eller allergi mot modersmjölk eller mjölkersättning
Ditt barns matsmältningssystem utvecklas fortfarande och under tiden kan vissa saker i kosten ge matsmältningsbesvär.
Detta kan du pröva:

Om du ammar, kan du överväga att göra ändringar i din kost för att se om det minskar symptomen. Man tror att spår av vissa ämnen i modersmjölken kan orsaka kolik. Detta kan inkludera komjölk, choklad, alkohol, korsblommiga grönsaker (t ex broccoli, blomkål och kål), lök, kryddstark mat och bönor. Rådgör med läkare innan du gör stora förändringar i din kost, så kan du få hjälp med att se till att ditt näringsbehov täcks även utan de födoämnen du temporärt undviker.

Om du ger ditt barn mjölkersättning, kan han eller hon ha komjölksallergi. BVC eller läkare kan ge råd om alternativ.

Oavsett om du ammar eller ger mjölkersättning i flaska, är det viktigt att ge ditt barn mat när han eller hon verkar hungrig. Bebisar kan gråta och vara svåra att amma eller mata om de är alltför hungriga.

Din bebis kan ha svårt att smälta mjölksockret (laktos) i din mjölk eller mjölkersättning. Vid laktosintolerans kan läkare ge laktasdroppar att tillföra mjölken. Detta kan bistå vid smältning av laktos. Bebisar tenderar att växa ur denna intolerans när de är några månader gamla.

Omoget och instabilt nervsystem
Din bebis kan vara känslig och tycka att världen, med de oförväntade saker som händer, är svår att hantera. Det kan vara svårt att möta ditt barns oregelbundna behov av sömn och mat. Barn som återhämtar sig från en svår förlossning kan vara svåra att trösta.
Detta kan du pröva:

Håll ditt barn nära. Om han eller hon är mindre än en månad gammal, kan du pröva att linda honom eller henne i en filt.

En del experter tror att kolik kan förvärras av att barnet överstimuleras. Pröva att ha det tyst och mörkt i rummet. Om du inte tycker det hjälper att hålla ditt barn nära, kan du pröva att lägga honom eller henne i sin säng några minuter.

Rörelse kan göra att ditt barn gråter mindre. Bär ditt barn i sele eller sjal, gunga i gunga eller kör honom eller henne i barnvagn.

Regelbundna vibrationer eller höga ljud kan trösta. Pröva att dammsuga eller åka på en biltur. En del barn lugnas av ljudet av tvättmaskinen. (Lägg aldrig bebisen ovanpå tvättmaskinen eller torktumlaren, utan på golvet bredvis.)

Din bebis kan lugnas av att suga på napp eller sina fingrar, eller om du masserar honom eller henne varsamt.

Smärtsamma gaser i magen
Det kan verka som om ditt barn har smärtsamma gaser i magen eller ont i magen, särskilt efter amning/matning eller innan han eller hon bajsar.
Detta kan du pröva:

Rapa bebisen efter varje måltid. Håll ditt barn över axeln, sätt honom eller henne upprätt i ditt knä, eller lägg ditt barn på mage i ditt knä. Klappa eller massera ryggen för att göra det lättare att rapa.

Håll ditt barn så upprätt som möjligt under amning, för att minska mängden luft han eller hon sväljer. Kontrollera också att din bebis tar bröstet ordentligt. Om det är svårt att amma därför att bebisen drar sig undan eller gråter under amning, kan det vara greppet om bröstet som inte är bra.

Försäkra dig om att ditt barn inte sväljer luft från flaskan om du flaskmatar honom eller henne. Försök ha ditt barn i upprätt ställning under matning och vinkla flaskan så att flasknappen täcks helt av mjölk.

Vid svåra gaser i magen kan barnmorska, BVC, eller läkare föreslå dimetikondroppar (Minifom) mot gaser i magen. Det finns inga vetenskapliga bevis för att det hjälper, men det kan vara värt att pröva.

Cigarettrök
Studier har pekat mot att tobaksrök kring bebisen, eller rökning under graviditeten, kan orsaka kolik.
Detta kan du pröva:

Rök inte i ditt barns omgivning och ännu hellre, sluta röka. Förutom att det kan orsaka kolik, är rökning inte bra för varken bebisen eller dig.

Jag själv kom till den punkten då jag kände att jag orkar inte med gråten längre, vad ska jag göra med allt detta?

Om ditt barn gråter mycket och är svårt att trösta, är det helt förståeligt om du känner dig hjälplös och utmattad. Kolik kan orsaka svår stress för båda föräldrar. Om du är stressad, är det dessutom ofta svårare att trösta ditt barn.
Om du börjar känna dig spänd, är det bäst att lägga ditt barn i sängen en liten stund, så att du kan lugna dig själv först och främst. En paus hjälper er båda. Pröva att gå ut i friska luften tillsammans, så ni får omväxling. Ännu bättre är om din partner eller en kompis kan ta över en stund. Vila i ett tyst rum, eller ta ett långt bad. En eller ett par timmar för dig själv kan ge dig förnyad energi att ta hand om ditt barn.
Prata med BVC eller läkare om du känner att du behöver ytterligare stöd.
Påminn dig själv om att det inte är farligt och att det inte beror på att du gör något fel. Kolik går över av sig själv inom några månader. 

Att som förälder råka ut för detta såkallade "kolik" är helt fruktansvärt kan jag lova.

Och står ni i läget då ni inte vet vad ni ska göra längre, va inte rädda för att ta till er hjälp. Man behöver någon att prata med, man behöver stödet och allting där till omkring.

Stäng er inte inne.

Sen allt som jag har skrivit nu är ju väldigt individuellt, bara för att mitt barn fungerade på ett sätt så kommer inte ert barn att vara likadant.

Ni som läst och står i den situationen vi gjorde önskar jag lycka till, stå ut!

Du som är gravid och läser, skrämm inte upp dig för detta. Ta det som de kommer.

Du som är förälder men inte har kolikbarn, vart glad för det och jag önskar dig fortsatt lycka till.

/M

Lilla Prinsessan har nu blivit hela 5 månader i veckan som varit och nu kan hon helt själv stabilt utan problem sitta helt själv. Hon är så pass stabil att hon kan sitta och börja sig åt sidor för att hämta saker och dra till sig utan att ramla!

Tiden går så otroligt fort tycker jag!!

Något mer min lilla prinsessa har kommit på är gåstolen, gåstolen är väldigt roligt och det som jag reagerade på var att hon faktiskt kan ta sig fram i den, detta gör mig lite skrämande då jag absolut inte vill att min lilla tjej ska kunna gå för tidigt i livet då det kan vara väldigt riskabelt när hon inte är utvecklad helt för att kunna gå och tänka lite mera. Men vi får se, bort med gåstolen och så får hon hålla sig till hoppgungan och barnmatstolen som hon kan sitta i så snällt.

Just nu sitter lilla prinsessan här bredvid mig och tycker nog att jag börjar bli lite tråkig eftersom jag inte leker med henne. Så nu ska jag ta och umgås lite med lilla prinsessan i väntan på att solen ska titta fram mer och mer idag då vi kan gå ut och njuta av solens strålar och alltanbygge!

/M

Det finns små stunder på dygnet då jag sitter helt ensam med en kopp kaffe vid köksbordet, oftast vid just den här tiden!
Det är den här studen när barnen sover och hunden är köar för dagen som jag kan börja fundera kring liv, framtid, person och andra ting.

Just ikväll tänker jag på en människa, en människa som stod mig nära. En människa jag hade stort förtroende för. En människa jag såg upp till. En människa som jag kunde prata med om allt jag vill.
Tyvärr är det inte så längre, förtroendet är sänkt, jag upptäckte att människan var en annan människa bakom den jag såg och jag fick veta och märka att jag inte längre kunde prata med den om allt jag ville.

Det är hemskt att göra en sån här upptäckt på en människa som jag gjort... Speciellt när man stod den nära!

Ibland, så som ikväll vänder jag och vrider på frågan: kommer det någonsin bli som förut? Vart kommer relationen leda? Finns det någon utväg i vårt stopp?
Detta är frågor jag inte har några svar på...

/M

Igårkväll kom mannen hem kring 21.30 för att tillbringa natten hemma för jobb hemomkring i två dagar!
Vi åt kvällsmat ihop och sedan kröp han ner i sängen och somnade och jag var vaken kvar med lilla prinsessan som efter mycket om och men somnade så jag kunde krypa ner vid mannen i mitt liv mitt i natten!

Nu på morgonen ringde mannens klockan 6.00 och ja trevlig och glad som jag är av hans närhet och värme hemma så gick jag upp med honom och sedan for han iväg på jobb.

Nu sitter jag här, ensam och vaken, det är ovanligt tyst i huset så två barn sover och inte ens våran älskade rottweiler gör sig hörd på något sätt.

Jag njuter av lugnet och tystnade!!
/M